Vi håller oss i rörelse för att slippa de svåra känslorna

Vi är många som håller oss i ständig rörelse för att fly undan de där obekväma känslorna. På olika sätt, ibland på alla sätt. Mellanrummen i vardagen försvinner – och med dem försvinner också chansen att faktiskt reglera oss.

Vi jobbar, småäter, späckar vårt sociala schema, nätshoppar, strecktittar på Love is Blind lyssnar på mordpoddar, reser, planerar resor, tränar, scrollar, textar, berusar oss, blir förälskade. Det är inte konstigt att så många idag lever på gränsen till utmattningssyndrom; vi har helt enkelt inte lärt oss att stanna upp och känna.

Varför vi rör oss bort från känslorna

Dels fungerar det som en tillfällig distraktion från obekväma känslor, dels är det för att när vi är i stress är vårt sympatiska nervsystem aktiverat och med det impulsen att röra sig. Men när vi bara rör oss bort från känslorna för att undvika dem så genererar det ännu mer stress och sen kommer ofta ångest eller somatiska symtom som magont, huvudvärk, hudproblem, värk i leder och yrsel som konsekvens.

Det är just detta mönster som ligger bakom mycket av det vi kallar utbrändhet. Kroppen signalerar gång på gång att något behöver uppmärksammas, men vi har blivit så duktiga på att distrahera oss att vi inte hör signalerna förrän de eskalerar till utmattningssyndrom.

Nervsystemet delar inte in våra reaktioner i bra/dåligt. Allt är ett samarbete och vi behöver alla delar för olika situationer.

Kamp, flykt – och varför mindfulness inte alltid hjälper

När vi är i stress så anar vårt nervsystem fara och responsen är kamp eller flykt. Så helt naturligt att vi känner oss rastlösa, som att det fladdrar i bröstet eller kryper i kroppen om vi är stilla för länge. Att be någon i detta läge att praktisera mindfulness eller sätta sig ner och meditera genom att tänka på ingenting är inte bara näst intill omöjligt – det är sällan hjälpsamt.

När vi är i stress och försöker tänka oss ur känslan med uppmaningar som "lugna dig" eller "slappna av" så får det lätt motsatt effekt och nervsystemet kan gå in i frystillstånd. Det är inte brist på vilja. Det är fysiologi.

Vad som händer vid långvarig stress

När vi under en lång tid har varit i stress eller oro är vårt sympatiska nervsystem ständigt aktiverat. Och nervsystemet söker sig till det välbekanta. Därför kan lugna övningar få motsatt effekt och även dem försätta oss i frystillstånd. Det är också förklaringen till varför så många med utbrändhet och utmattningssyndrom upplever att de "borde" kunna koppla av, men inte lyckas – kroppen har glömt hur.

Problemet uppstår inte av att hamna i frystillstånd eller kamp/flykt, utan när när vi inte hittar vägen tillbaka. Kroppen är byggd för att röra sig igenom stress, inte fastna i den. Och ibland behöver vi hjälpa kroppen att hitta den vägen.

Rör dig med känslan – inte bort från den

Så istället för att försöka direkt lugna nervsystemet kan vi först behöva fullborda impulsen av rörelse – men med intentionen att känna den i kroppen. Vi behöver alltså röra oss med känslan, för att kunna släppa den och efter det hitta till ett lugn.

Vi kan lära mycket från djur och barn. Min hund gäspar när hon slappnar av (eller när hon är stressad för att få kroppen att slappna av). Mina katter skakar på sig när jag kränkt dem. Och mina barn – lyckligtvis tonåringar nu – kan fortfarande springa gatlopp i lägenhet strax före läggdags för att skaka av sig dagens ackumulerade stress. Det gör det inte svårare att sova sen, det är kroppens kloka sätt att göra sig av med stressen så att de tryggt kan somna. Allt detta är nervsystemsreglering.

Breathwork som verktyg för nervsystemsreglering

Det kan vara hjälpsamt att förstå hur vi kan hjälpa kroppen att reglera och vad alla dessa somatiska övningar och andningstekniker egentligen är bra för. Breathwork är ett av de mest tillgängliga och effektiva verktygen för nervsystemsreglering vi har, just för att det aktivt hjälper oss att fullborda stressresponsen snarare än att undertrycka den.

Till skillnad från att försöka "tänka sig lugn" möter breathwork kroppen där den faktiskt befinner sig. Specifika andningstekniker kan hjälpa oss att röra oss igenom det sympatiska lägets aktivering och gradvis guida nervsystemet mot lugn. Det ökar också vår förståelse och medkänsla, både med oss själva och med andra. När någon reagerar med ilska, avstängning eller flykt är det nervsystemet som styr, inte viljan.

Vi kan till exempel behöva prata med en kompis för att samreglera för att känna trygghet och lugn. Eller följa det sympatiska nervsystemets impuls till rörelse för att släppa stress och oro – och sedan använda breathwork för att landa i kroppen igen.

Återhämtning från utbrändhet och utmattningssyndrom börjar med att förstå ditt eget nervsystem, inte med att kräva mer av dig själv.