Skam är vår mest kraftfulla försvarsmekanism

Skam är en av de svåraste känslorna att komma åt eftersom den fungerar som en rustning åt de känslor vi inte tror att vi mäktar med.

När du börjar gråta vid "fel" tillfälle tar skammen över. När du blir "för" arg tar skammen över. Så varje gång vi närmar oss att luckra upp skammen förstår vårt system att vi riskerar att släppa loss andra känslor — som intensiv sorg eller ilska.

Men skammen är också en tillräckligt svår känsla i sig. Och vi gör vårt yttersta för att undvika att känna den — dessvärre inte genom att tillåta känslan bakom, utan med olika former av automatiska reaktioner.

Isolering — du bestämmer dig för att du är en människa som trivs bäst ensam och drar dig aktivt undan. Bättre att vara ensam än att bli sedd och oälskad.

Självkritik — kan maskeras av en imponerande självkännedom, men det egentliga syftet är att kontrollera och undvika att andra ska kritisera dig.

Undvikande — du undviker att känna alls och distraherar dig och andra med humor, självironi, rationella argument eller snabba byten av samtalsämne.

Dömande av andra — du kritiserar och dömer andra, medvetet eller omedvetet. Allt är någon annans fel.

Dömande av dig själv — du fokuserar på allt som är fel med dig och vad du kunde ha gjort annorlunda, i försök att skydda dig från de känslor skammen tror att du inte kan hantera. Om allt är ditt fel, om du är den som är fel — då behöver du inte känna sorg eller ilska. Bara skam.

Varför samtalsterapi inte alltid räcker

Ett av de vanligaste misstagen som görs för att läka skam är att direkt adressera känslan. "Du är så hård mot dig själv", "Så ska du inte tänka om dig själv", "Du har lågt självvärde", "Du behöver hitta din självkärlek" — ord som sägs med omtanke, men för den som bär på mycket skam kan de få motsatt effekt. De signalerar att det är fel på mig som känner skam. Och vi känner ännu mer skam för att vi känner skam. Vi blir dubbelskammade.

Vi bär skammen som en rustning

För de av oss där skammen sitter extra djupt har vi fått lära oss att vi i grunden är fel — och att om någon skulle se hela oss, alla delar av oss, så kan vi inte bli älskade. Därför bär vi skammen som en skyddande rustning mot allt inom oss som är fel, som är fult och omöjligt att älska. Att ta för mycket plats. Att visa för mycket känslor, eller för lite, eller fel sorts känslor. Att våga bli sedd för allt vi är — med risken för att bli lämnad.

Skammen måste också få finnas. Var i dig sitter den? Och vad håller den tillbaka? När dyker den upp, och vilka känslor finns där bakom? Vad försöker den skydda dig ifrån?

Vill du arbeta med skam på djupet och hitta mer frihet i hur du ser på dig själv? Jag erbjuder samtalsterapi och breathwork i Stockholm och online — ett arbete som inte bara stannar i huvudet utan når kroppen där skammen också sitter. Boka ett kostnadsfritt första samtal här.